|
Ta tydligt avstånd från
rasismen
Europas viktigaste, mest
dyrköpta lärdom riskerar att tyna bort om vi inte
ständigt fortsätter att kämpa mot främlingsfientlighet
och rasism i vår vardag. Hatet försvinner inte av sig
självt, skriver Cecilia Wikström.
För tio år sedan var jag präst i
Gimo. Aldrig någonsin kommer jag att glömma kontakten
med de flyktingar som kom till det lilla uppländska
samhället från kriget som rasade i det forna
Jugoslavien.
Bilderna av barnen och deras föräldrar och de gamla
människorna har inte bleknat bort.
På blanketterna till myndigheterna stod som skäl för
deras asylansökan: Etnisk rensning.
Bara tio år har gått sedan dess. Tio år av brott mot
mänskligheten. Rwanda. Kosovo. Bosnien-Hercegovina.
Kongo. Irak. Tjetjenien. Risken för etnisk rensning och
nya folkmord är inte borta.
Den fjärde folkmordskonferensen som avslutas i dag
föregicks av ett diplomatiskt storgräl mellan Sverige
och Israel. I fokus för hela världens intresse stod
installationen Snövit och sanningens vansinne på
Historiska museet. Konstverket består av en båt vars
segel utgörs av en bild på den unga palestinska
självmordsbombaren Hanadi Jaradat. Den lilla vita båten
driver omkring på ett hav av blodrött vatten. Hon är
vacker och hon ler vackert.
Medveten provokation
Sprängkraften i detta verk finns just i titeln
Snövit. Hur kan man omvandla en terrorist som tagit
livet av oskyldiga människor till sagans prinsessa som
vi minns för allt det goda hon gjorde för de sju
dvägarna i den lilla stugan i skogen? Att förvandla en
självmordsbombare som tar 21 personer med sig i döden
till en fredsängel är naturligtvis en medveten
provokation.
Historiska museet bär ansvar för att
folkmordskonferensen föregicks av en uppslitande
diskussion om Mellanösternkonflikten i stället för att
fokusera på de folkmord som ägt rum från och med andra
världskriget och fram till vår egen tid.
Folkmordskonferensen har givit möjlighet till reflektion
över de folkmord som skett. Den har också påmint om att
kunskap är det enda riktigt verkningsfulla medlet mot
grupphat och hets mot folkgrupper. Ökad kunskap kan leda
till att väldssamfundet tidigare ingriper mot hotande
etniska rensningar.
Antisemitismen i Europa har en lång och fasansfull
historia. Nazisterna mördade systematiskt sex miljoner
judar, däribland en miljon barn, och fem miljoner
handikappade, oppositionella, homosexuella, romer och
oliktänkande.
Ny våg
Nu kan en ny våg av antisemitism skönjas i Sverige,
enligt en rapport från ECMC (European Monitoring Centre
on Racism and Xenophobia). Judar och judiska
institutioner har hotats och utsatts för attentat. Unga
judar vågar inte bära sina religiösa symboler som kippan
och Davidsstjärnan lika självklart som jag bär mitt eget
kors runt halsen.
Antisemitismen tar sig också andra uttryck. I skolor har
nedsättande tillmälen mot judar blivit vanligare och det
har även förekommit inslag i medierna med en
antisemitisk underton. Bakom detta står inte bara
högerextremister, utan även personer med kopplingar till
vänsterextrema eller islamistiska grupper.
Aktörer
måste mobiliseras
Det krävs ett tydligt avståndstagande från all form av
rasism och främlingsfientlighet. Demokratins alla
aktörer måste mobiliseras. Det är i dag nästan ingen som
öppet talar om de antisemitiska strömningarna. Mona
Sahlin, som i Agenda häromdagen deltog i en debatt om
unga judar och deras utsatthet, kunde inte en enda gång
nämna antisemitism utan att samtidigt tala om islamofobi
och homofobi.
Det är en uppgift för den socialdemokratiska regeringen
att långsiktigt fortsätta på den linje som Göran Persson
inledde när den första Förintelsekonferensen genomfördes
2000. Efter det tal han då höll, genomsyrat av
engagemang och vilja att ständigt vara på vakt mot
främlingsfientlighet och antisemitism, har det varit
tyst. Regeringen har inte vidtagit några som helst
åtgärder för att möta det växande hatet mot judar.
Nu behövs också en utbildningssatsning som riktar sig
till skolan. Lärarkåren kan på så sätt få kunskap och
mod att våga diskutera svåra och känsliga frågor som rör
hat och extremism. Detta klarar man inte av enligt de
exempel från skolans värld som lyfts fram i Det
förnekade hatet, en rapport från Svenska kommittén mot
antisemitism.
Hat
måste motarbetas
Antisemitismen är ett tragiskt faktum i dagens Sverige.
Tyvärr har den vuxit sig starkare på senare tid. Om det
civiliserade samhället ska upprätthållas får vi aldrig
glömma det ohyggliga våld som trappades upp i Tyskland
på nittonhundratrettiotalet och kulminerade i
Förintelsen. Hat försvinner inte av sig självt utan
måste ständigt motarbetas och bekämpas. Det räcker inte
med att de som är utsatta och drabbade av det fysiska
och mentala våldet gör motstånd. Det är allas vårt
ansvar att kämpa mot främlingsfientlighet och rasism i
vår vardag. Bara då kan vi gemensamt skapa ett öppet,
tolerant och demokratiskt samhälle.
Annars tynar Europas viktigaste, mest dyrköpta lärdom
bort. Om fördomar tillåts slå över i hat och hets kommer
vi att i framtiden tvingas se nya folkmord och nya
etniska rensningar.
Det Europa vi i dag lever i har vuxit fram ur ruinerna
efter det världskrig som utlöstes av en nazistisk regim
vars främsta mål var att utrota det judiska folket.
Om detta må vi alla berätta.
 Cecilia Wikström
Riksdagsledamot (fp)
Publicerad i Uppsala Nya Tidning(UNT)
2004-01-28 samt på
israeler.com med tillstånd av författaren.
Länk till tidningen
Länk till Wikströms personliga hemsida
|