|
Situationen är otäck, men jag är
van" säger Michal Simchi, en 11-årig
flicka från Nir Am
"Jag sitter och ritar när
Kassamerna faller, det lugnar ner mig
lite", säger Or Rabin - en 11-årig
flicka i Kibbutz Nir Am
"Om jag hör en hög smäll så ringer
jag direkt till mina vänner och frågar
om de är ok. Jag kan bara koppla av när
jag har hört att ingen är skadad", säger
Oren Rink, 10 år.
Livet i samhällena i Israel som ligger
närmast Gazaremsan har under senare
tiden varit särskilt svårt i och med de
upprepade palestinska
Kassam-raketanfallen. Alla - barn och
vuxna, kvinnor och män, gamla och unga,
känner nu väl till alarmet som ljuder
några sekunder innan raketerna faller.
Den här situationen har betytt att
särskilda åtgärder har vidtagits;
skyddsrum och säkra rum har byggts,
murar och stängsel har upprättats och
säkerhetsvägar har byggts runt
samhällena. Säkerhetsvägen som används
av invånarna i samhällena och israeliska
arméns soldater, slutfördes under
konstant palestinsk eld, trots försök
till terroristattacker, och beskjutning
med Kassamraketer. Avsikten med vägen är
att försäkra sig om att jordbrukare kan
nå sina fält utan att bli skjutna, att
förse invånarna med en nödväg vid behov
och att underlätta för armén att
patrullera.
Säkerhetsvägen mellan Gazaremsan och
de israeliska samhällena i södra Israel
PLÖTSLIGT HÖRS EN SMÄLL
Skolan
i Kibbutz Nir Am stängdes eftersom man
var rädd för raketattackerna och
klasserna flyttades till mindre hus där
speciella tak och säkerhetsrum byggts.
Barnen leker som vanligt på gården - de
sparkar boll, cyklar och hoppar hopprep.
Det är bara högtalarnas alarm under en
Kassamattack som bryter tystnaden, och
under den senaste tiden händer det
nästan varje dag, ibland flera gånger om
dagen.
Or Rabin, 11 år: "En gång trodde
jag att en Kassamraket skulle ramla på
mitt hem så jag beslöt mig för att gå
till barnens hus och en Kassam ramlade
ner på vägen dit. Det var tur att jag
inte skadades. Jag satte mig ner och
ritade en bild av kibbutzen under en
raketattack och det lugnade mig lite.
Men personligen är jag inte så rädd".
Oren Rink, 10 år: "Om det hörs en
hög smäll plötsligt så ringer jag genast
till mina vänner för att höra att de är
OK. Jag kan bara koppla av när jag har
hört att ingen är skadad".
Michal Simchi, 11 år: "Ungefär
för ett år sedan hade vi en strejk i
skolan p g a situationen och precis
den dagen föll en Kassam ner på skolan.
Tur att vi inte var där den dagen.
Situationen är lite otäck men det här är
vår verklighet och jag är redan van vid
Kassamraketerna".
Ira Nachon, dagisfröken: "En del
barn är mycket rädda. En del gråter och
klänger på mig hela tiden. Ibland ber vi
dem att inte gå ut utan stanna i huset
hela dagen vilket är mycket svårt".
Chen Lorbott, 18 år från Nativ Ha
Asara oroar sig över en helt annan sak.
"Det är inte lätt att leva här just nu.
Mina föräldrar säger till oss att inte
vistas ute. Vi önskar att vi hade ett
säkert klubbhus där vi kunde träffas. En
flicka i min ålder i Tel Aviv vet inte
hur det känns att leva så nära kriget
som vi gör här där någon kan skadas när
som helst."
DET HÄR ÄR VÅRT HEM
Invånarna i samhällena i Israel, närmast
Gazaremsan, försöker leva så normalt som
möjligt även om allt omkring dem inte är
normalt.
Ines från Sderot: "Förr funderade
vi över att flytta till ett säkrare
ställe men vi har beslutat oss för att
stanna för detta är vårt hem. Om vi
flyttar så uppnår terroristerna sitt
mål".
Kassam som landat i Sderot
Simon Peretz, kommunansvarig: "De mest
sofistikerade systemen i världen mot
terroristattacker har installerats men
det riktiga hotet här är
raketbeskjutningen. Även om situationen
är svår så måste vi fortsätta att
utveckla staden. Vi får inte låta
Kassamraketerna styra våra liv".
(Från Israels ambassad, Stockholm. Anm:
Tack till KKL - JNF - Keren Kayemet
L'israel för tillåtelsen att använda
denna artikel.
KKL bidrar till många projekt i dessa
områden) |
